Vakuumassisterad biopsi (VAB) är en bröstbiopsi där man använder en specialanordning som består av en nål med en skalpell som är kopplad till en pump eller vakuumsystem. Kombinationen av skalpell och sugfunktionen som vakuumsystemet utövar gör det möjligt att dela upp lesionen i flera mindre fragment under biopsin. Dessa sugs upp och töms från bröstet genom vakuumsystemet.

Vakuumassisterad biopsi (VAB) är inte en ny teknik. Den började användas i mitten av 90-talet för biopsier av mikroförkalkningar som är en typ av bröstförändringar. Mikroförkalkningar är fortfarande en väsentlig indikation för VAB och biopsier görs vanligtvis med en stereotaxiutrustning sittandes eller liggandes på sidan eller på magen.

Det finns två nyheter med VAB-tekniken:

• Möjligheten att göra den med ultraljud vilket är bekvämare än stereotaxi eftersom biopsin görs liggandes på rygg eller något åt sidan.
• De nya indikationerna: sedan i början av detta århundrade har man utvecklat nya tekniker som kan undvika bröstoperationer, såväl för att bekräfta diagnosen efter en mammografi, ultraljud eller annan typ av bröstpunktion, som för att avlägsna vissa typer av lesioner som inte är maligna.

Vakuumassisterad biopsi (VAB) har flera fördelar jämfört med traditionell biopsi med kirurgi.

• Den första är att det inte krävs någon inläggning på sjukhus. VAB utförs inom öppenvården och man kan åka hem efter biopsin.
• Den andra är att det sker under lokalbedövning vilket eliminerar risken för komplikationer relaterade till generell anestesi, såväl som behovet av andra prover (radiografi, elektrokardiogram, blodanalys osv.) och konsultationer med bedövning innan ingreppet.
• Den tredje är att man inte behöver skära i eller öppna bröstet, vilket är fallet med kirurgiska ingrepp i operationssalen. Biopsinålen förs in i en liten öppning i huden och lesionen ”töms” med nålen utan behov av att sy efter biopsin.
• Den fjärde är att eventuella komplikationer är mindre vanliga och mindre allvarliga eftersom bröstet inte behöver öppnas.
• Sist men inte minst är att återhämtningen efter ingreppet är mycket snabbare än efter ett kirurgiskt ingrepp och normal aktivitet kan återupptas efter bara några dagar.

Bröstbiopsiteknikerna har utvecklats mycket under de senaste årtiondena. Innan tekniken med nålpunktion fanns (punktion med finnål eller med mellan/grovnål), avlägsnades alla misstänkta lesioner som man hittade vid mammografi eller ultraljud genom ett kirurgiskt ingrepp för att kunna ställa en tillförlitlig diagnos. Om resultatet från operationen var cancer var det vanligtvis nödvändigt med ytterligare operation för att slutföra behandlingen.

Som tur är finns det sedan ett antal år tillbaka tekniker med nålpunktion som gör det möjligt att bekräfta diagnosen innan operation och till med för att definitivt undvika kirurgiska ingrepp. Men dessa tekniker har sina begränsningar och kan ibland ge upphov till tveksamheter då proverna eller fragmenten som tas är små, vilket kan leda till att det krävs en kirurgisk biopsi för att bekräfta diagnosen.

En vakuumassisterad biopsi (VAB) medför fördelen att proverna är större och fler, och att man kan avlägsna hela lesionen. På detta sätt är det mindre vanligt med tveksamma resultat och kirurgisk biopsi kan nästan alltid undvikas. En annan fördel är att lesionen kan avlägsnas i sin helhet och om det inte är cancer, kan den anses som ”färdigbehandlad”, vilket inte är möjligt med andra tekniker med nålpunktion.

Vakuumassisterad biopsi är inte smärtsamt, men det bör understrykas att upplevelsen av smärta skiljer sig åt mellan olika personer. Injicering av bedövning kan ge upphov till obehag eftersom större mängd måste administreras än med andra typer av förfaranden, och vanligtvis sker det genom att omringa lesionen. När bedövningen väl ger effekt, behöver inte resten av förfarandet vara smärtsamt. Det är också alltid möjligt att injicera mer bedövning under själva biopsin om så behövs.

Med en vakuumassisterad biopsi behöver man inte ”öppna” bröstet vilket annars sker med kirurgisk biopsi. Det är nödvändigt med ett litet snitt på knappt 2–3 millimeter genom vilket nålen förs in. Inte heller krävs det några stygn utan det räcker med plåster som tas bort efter 3–4 dagar. Eftersom huden varken behöver öppnas eller sys ihop liknar ärret efter biopsin en fräken eller finne på huden som vanligtvis försvinner. Det enda undantaget skulle vara personer med benägenhet för svår ärrbildning. För dem är det möjligt att ärret kommer att synas något mer än hos andra.

Vem som helst kan göra vakuumassisterad biopsi (VAB), oberoende av ålder (från tonåringar till äldre) eller kön, även om det är vanligare att kvinnor har bröstlesioner som kräver biopsi, kan det även bli nödvändigt för män.

En annan fördel med VAB är att det är möjligt för personer med sjukdomar som gör det svårt att genomföra ett kirurgiskt ingrepp, till exempel hjärt- eller lungproblem som ibland kan utgöra en risk för att bli sövd i operationssalen. Eftersom VAB går att utföra med hjälp av lokalbedövning är det en bra indikation för personer med denna typ av hälsoproblem.

En bröstbiopsi rekommenderas vanligtvis av tre skäl:

• För att bekräfta om en lesion som upptäckts i radiologiska undersökningar av bröst är malign eller inte,
• när en punktion med en fin- eller grovnål redan har utförts, men det gick inte att dra några slutsatser av resultatet eller att det gav upphov till tveksamheter,
• för att avlägsna eller behandla en lesion som inte är cancer.

I dessa tre fall kan vakuumassisterad biopsi (VAB) vara ett bra alternativ istället för kirurgisk biopsi beroende på typ av lesion. Varje enskilt fall bör utvärderas av läkaren som indikerar biopsin och av radiologen specialiserad på bröst. Er emellan kan ni besluta om det är möjligt att undvika en kirurgisk biopsi och bekräfta diagnosen eller avlägsna lesionen som inte är en cancer inom öppenvården med en VAB.

Den maximala storleken för en lesion som kan avlägsnas säkert beror på din läkares erfarenhet, och ännu mer på bröststorleken, och brukar vara cirka 4–5 centimeter. Storleken på lesionen som kan avlägsnas kommer vara i överensstämmelse med bröstvävnaden.

Såväl vakuumassisterad biopsi som avlägsnande av en lesion med vakuum är relativt korta ingrepp. En typisk biopsi tar cirka 20–30 minuter. I allmänhet behövs det något mindre än 10 minuter per centimeter lesion som ska avlägsnas. Med tanke på att det går att säkert avlägsna lesioner upp till 5 centimeter, behövs det cirka 60 minuter för att utföra en vakuumassisterad excision.

Efter ingreppet kan du märka av en lätt inflammation. Efter 2–3 dagar kommer denna känsla att försvinna och du kan återuppta dina aktiviteter på ett säkert sätt. Det är möjligt att det uppstår ett relativt stort hematom i bröstet.

Oroa dig inte, det är normalt men det kan ta ganska lång tid innan det försvinner helt. Det kan ta så lång tid som upp till åtta veckor.

VAB och VAE är tekniker som kan användas i de flesta fall där ett kirurgiskt ingrepp behövs för att biopsi av en misstänkt lesion (VAB) eller skära ut en godartad lesion (VAE). Dessa tekniker kanske inte är det mest lämpliga alternativet i vissa fall, till exempel:

• För stora, godartade knölar, mer än fyra eller fem centimeter i diameter, eller knölar med hård konsistens. VAB eller VAE skulle inte indikeras eftersom det är troligt att knölarna inte kan avlägsnas helt.
• Vid stora blodkärl runt lesionen. Dessa ökar sannolikheten för blödning om de punkterades under proceduren.
• För lesioner nära huden, djupt i vävnaden eller under bröstvårtan. Dessa biopsier kan vara utmanande att utföra. Beroende på omständigheterna kan VAB eller VAE utföras av erfarna specialister.
• För excision av små tumörer i kanalerna (papillom) som sprider sig inuti bröstvårtan. Dessa fall behandlas bättre med kirurgi, eftersom det är stor sannolikhet att skada bröstvårtan.

Även om VAE börjar användas för att behandla utvalda fall av bröstcancer, är denna teknik ännu inte accepterad som ett giltigt alternativ till kirurgi vid redan diagnostiserade cancerformer. Innan ett fall övervägs för VAB eller VAE, bör det diskuteras i Multidisciplinary Breast Group som bildas av alla specialister som är involverade i patientdiagnostik och behandling. Patienten ska få tydlig information om fördelar och nackdelar med de olika tillvägagångssätten i sitt eget specifika fall. Ett samförståndsbeslut som fattas av den multidisciplinära gruppen krävs också i de specifika fall där lämpligheten av VAB eller VAE kan diskuteras. Patienter som visar en oförmåga att samarbeta under proceduren; som inte kan hålla sig stilla (särskilt om proceduren styrs sterotaktisk eller med MRT); eller som uppvisar tecken på allvarlig ångest är vanligtvis inte bra kandidater för VAB/VAE. Dessa patienter bör bedömas individuellt för att bestämma det bästa tillvägagångssättet och kan behöva sedering för att fullfölja proceduren.